Per-Henrik Rosenström

Minnesord Per-Henrik Rosenström

 

Museiman, folkbildare, kulturmiljökämpe, inspiratör och vår stads främste kännare, listan på Per-Henrik Rosenströms epitet kan göras mycket lång. Få personer har så engagerat bidragit till bevarandet av vårt gemensamma kulturarv.

Per-Henrik Rosenström föddes i Södertälje den 1 juni 1924. Efter studentexamen i Stockholm år 1948 fortsatte han sina studier i Uppsala och Lund. Per-Henrik kom till Alingsås år 1961 efter att innehaft anställning vid ett flertal museer, bland annat Dalarnas museum i Falun.

”Han spar för framtiden” är rubriken på Alingsås tidnings reportage från maj 1972 om museichefen Per-Henrik Rosenström. Reportaget syftar på, och beskriver, tankar och förhoppningar inför framtiden, sett ur museimannens synvinkel.

Med en aldrig sinande tro på ”kulturens goda” lyckades Per-Henrik Rosenström förverkliga och utveckla den kulturhistoriska verksamheten vid Alingsås museum, liksom oräkneliga utställningar och kulturarrangemang i Alingsås Konsthall och Nolhaga slott. Utställare och besökare hittade vägen till dessa platser, platser som alltmer kom att vara självklara mål för dem som ville tillgodogöra sig kultur av skilda slag.

Många är säkert de alingsåsare som med Per-Henrik Rosenström som ciceron guidats i stadens kvarter, läst intresseväckande tidningsartiklar och böcker och lyssnat till hans föredrag, alltid framförda med tydlig skärpa och sakkunskap.

Per-Henrik Rosenström var en unik person och en förebild för oss som fanns i hans närhet, han var den som kunde levandegöra och pedagogiskt förklara historien och få oss att förstå sammanhang, från ”dåtid till nutid”.

Oförtrutet stred han för vår stad, ständigt framhöll han Alingsås genuina särart som småstad, vikten av en levande stadskärna och betydelsen av denna. Idag kan vi vandra i innerstaden, njuta av välbevarade byggnader och gårdar och vi kan besöka Stampens kvarn, som vilar tryggt invid Gerdska ström.

Per-Henrik Rosenströms kärlek till staden, bygden och dess invånare kom inte minst att visa sig under åren som ordförande i Alingsås hembygdsförening. Som i så många sammanhang lyckades han entusiasmera föreningens medlemmar med en aldrig sinande idérikedom, humor och briljant kunskap.

Vi vill härmed rikta vårt innerliga tack till Per-Henrik Rosenström.

 

Alingsås Hembygdsförenings styrelse i maj 2017

genom Kristina Wadensten och Simon Waern

Referat från Höstmöte den 29 oktober 2017

Infört i Alingsås Tidning den 21 november

 

Hembygdsföreningens höstmöte tillägnat Rosenström

 

Hembygdsföreningens höstmöte tillägnades Per-Henrik Rosenström, en man som nog var och en av mötesdeltagarna och många alingsåsare med dem genom åren har haft en relation till.

Det blev också en minneskavalkad om allt från stadsvandringar till välplanerade intressanta medlemsresor med Per-Henrik själv som guide. Hans idérikedom som ordförande i Hembygds-föreningen väckte intresse och vann medlemmar. Tiden som museiman då Alingsås fick ett innehållsrikt muséum där stadens historia visades samt kulturarrangemang i Nolhaga slott och Alingsås Konsthall poängterades extra. Många är tidningsklippen som handlar om hans engagemang i bevarandet av vårt gemensamma kulturarv, dessa många byggnader som liksom Stampens kvarn räddades från rivning. Med sin kämpaglöd, sakkunskap och skärpa lyckades Per-Henrik på 70-talet hejda det rivningsraseri som kommit i ”rullning”. Han älskade småstaden Alingsås och han hade förmågan att förklara sammanhang från ”dåtid till nutid” på ett sätt som kunde förstås av alla.

 

Bibbi berättade

Om denne kulturmiljökämpe som chef och arbetskamrat berättade Bibbi Olson och Gunnel Jönsson tillsammans lättsamt och trevligt om sina minnen från åren tillsammans på Alingsås Museum. Vi kunde också märka att det berörde dem båda när gamla fina minnen plockades upp till ytan. Att Per-Henrik var en älskad chef, glad, varmhjärtad och rolig var samstämmigt från Bibbi och Gunnel med tillägget att ”saker verkligen hände” under hans ledning.

Simon Waern tog därefter vid och berättade i ord och med bild om den stadsomvandling Alingsås genomgick under 1960-talet och om de byggnader som vi idag mycket tack vare Per-Henrik trots allt har bevarade. En gedigen redogörelse om Per-Henrik Rosenströms för Alingsås och alingsåsarna så betydelsefulla gärning.

 

Han har lärt mig mycket

- Han har lärt mig så mycket, vi jobbade riktigt hårt, men han var fantastisk, en förebild och inspiratör. Kristina Wadensten visar gamla gulnade tidningsklipp från 70-och 80-talet och beskriver livligt om var och vad de härrör från. Ett av klippen visar muséets mycket uppskattade verksamhet med miniutställningar.

- Mycket arbete, men så roligt vi hade. I Per-Henriks gröna Volkswagen reste vi till Ödenäs, Sollebrunn och Hemsjö med utställningar av de mest skilda slag, ett mycket tacksamt inslag, berättar Kristina.

En fin hyllning till Per-Henrik av er alla! Han ler nog i sin himmel efter alla fina minnen ni delade med er av och av att förstå att hans klokskap om bevarande nu lever vidare. Tack för era minnen och er kunskap! Vi som lyssnade blev rikare denna söndagseftermiddag i oktober!

Hembygdsföreningen blev mycket hedrad över att Per-Henriks familj också kom till vårt höstmöte. Kanske fanns det en del som de tre döttrarna inte hade hört tidigare om ”pappas jobb” och Sofia, som lyssnade intresserat, fick veta mer om sin morfars beundransvärda arbete för Alingsås. Att hans favorittårta Restoria, smakade gott vid kaffestunden efteråt, var inte att ta fel på.

 

Bildserie

Samtidigt rullade också en bildserie på Lilla Prästeryd. Alingsåshem som är ägare, har under hösten genomfört en varsam renovering av stugan, takomläggning och ommålning. Den gamla vägen har ställts iordning, träd och sly som tidigare höll på att växa in och över huset har röjts bort. Hembygdsföreningen har sedan 2016 stått i kontakt med representanter för Alingsåshem och Samhällsbyggnadskontoret. En önskan är att även ladugården skall kunna möta samma välvilliga behandling. Gården är ett tidsdokument där stugan finns omskriven redan tidigt 1700-tal. För många kan det bli en alldeles underbar plats att kunna besöka kanske med sin fikakorg en härlig dag. Förhoppningen är att de äldre från Tuvegården kan få göra en utflykt till en plats som väcker minnen.

 

Text och foto: Else-Britt Carrgård/Alingsås Hembygdsförening